Motorcyklar återvinns till största delen

De svenska MC-skrotarna återvinner i stort sett allt på motorcyklarna. Alla hela delar monteras av och säljs till MC-kunder. Delar som inte säljs återvinns inom ramen för gällande regler för plast, vätskor och metall. SMC:s undersökning bland svenska MC-skrotar visar att man arbetar hållbart sätt sedan många år och att det inte finns någon anledning att skrotningsdirektivet ska omfatta motorcyklar och mopeder.

SMC kontaktade nio företag som bedriver MC-skrot. Fem har svarat och tillsammans tar de emot cirka 700 motorcyklar och 500 mopeder varje år. Återvinningsgraden av motorcyklar och MC-delar är väldigt hög. Företagen berättar att 80-100 procent av de skrotade motorcyklarna återanvänds eller återvinns. Försäljningen av begagnade delar gör det möjligt för MC-ägare med små plånböcker att hålla fordonen körbara och gör att äldre motorcyklar kan fortsätta att köras. Stigande priser på reservdelar gör att allt fler måste förlita sig på begagnatmarknaden. Eftersom MC-tillverkarna inte vill ha stora lager under långa perioder ökar behovet av begagnade reservdelar generellt. Man tillverkar inte heller stora serier av reservdelar. Idag kan det saknas delar till motorcyklar med årsmodell 2010 berättar ett av företagen SMC haft kontakt med.

Vilka motorcyklar hamnar på skroten?
Nästan alla motorcyklar som hamnar på MC-skrotar köps in från försäkringsbolagen. Det handlar om kraschade motorcyklar där bolagen bedömt att det är dyrare att reparera dem eller bedöms att de inte ska ut i trafik. MC-ägaren får en summa motsvarande motorcykelns marknadsvärde eller en likvärdig MC och hojen säljs till skroten. Köpesumman avgörs utifrån vilka delar som kan säljas och efterfrågan på delar. Det handlar om allt från noll kronor och uppåt. Efter köpet är det MC-skroten som har ansvar och befogenhet att anmäla motorcykeln som skrotad till Vägtrafikregistret.

Vilka köper begagnat?
Tre fjärdedelar av motorcyklarna i trafik i Sverige är tio år eller äldre. Det är främst MC-ägare med äldre motorcyklar som köper begagnade delar. När garantin löpt ut gör många service själva och då kan både nypris och bristen på nya delar göra att man väljer begagnat. Behovet av begagnade delar kommer inte att minska. SMC:s undersökning visar också att motorcyklar skrotas snabbt i crossvärlden och det finns begränsade uppsättningar av delar jämfört med landsvägshojar. De måste till stor del förlita sig på begagnade delar.

En annan stor kategori köpare är byggarna där det finns två kategorier; de som köper allt nytt och de som köper begagnat. SFRO besiktar mellan 100-150 ombyggda och amatörbyggda fordon per år innan de godkänns slutligen i registreringsbesiktning. SFRO ser inga problem med att MC-byggarna använder begagnade delar då de ofta har hög kvalité. Exempel på vanliga begagnade delar på amatör- och ombyggda fordon är bromsar, hjul och tank. De begagnade delarna köps dels via MC-skrot, dels på swapmeets. Tillgång på begagnade delar är viktig för byggarna.

Skrotningsdirektivet
I Europa finns det regler för hur man samlar in och skrotar bilar. Motorcyklar och mopeder är undantagna från dessa regler men nu pågår en översyn av skrotningsdirektivet (End of Life) och nu finns diskussioner om att inkludera även dem. Företagen som SMC kontaktat svarar att det inte finns något utrymme för ökad byråkrati och administration på området. Man skrotar inte så många motorcyklar och blir det för byråkratiskt slutar man helt med det. Ingen anser att det är bra för MC-branschen på sikt.

Fortsätt hålla MC och mopeder utanför direktivet
SMC konstaterar att MC-branschen arbetat med hållbar hantering av skrotade fordon i många år, långt innan hållbarhet blev ett modeord och en politisk fråga i Sverige och EU. SMC konstaterar också att det inte finns något behov av att inkludera MC och mopeder i skrotningsdirektivet. Det riskerar att minska återanvändning och återvinning av skrotade motorcyklar och mopeder om företagen avslutar verksamheten på grund av ökad byråkrati.

Tips på sidor med begagnade delar (främst för bil)

Europeisk sida