Ägaransvar

SMC anser att ägaransvar vid hastighetsförseelse strider mot svensk rättstradition och det allmänna rättsmedvetandet. SMC vill därför behålla dagens system med föraransvar.

Rättsosäkerhet med föraransvar

Det svenska samhället genomsyras av uppfattningen att den som begår en straffbar handling också är den som också ska straffas. Därför har vi föraransvar i Sverige. Att införa ägaransvar vid hastighetsöverträdelse, där en ägare automatiskt straffas oavsett vem som kört ett fordon, överensstämmer inte med svensk rätt.  En fordonsägare måste omfattas av samma rättssäkerhet som andra medborgare, alltså att han/hon ses som oskyldig tills något annat kan bevisas.

Avkriminalisera fortkörning?

En tidigare utredning har diskuterat möjligheten att avkriminalisera hastighetsöverträdelser och istället införa avgiftssanktioner. En avkriminalisering av hastighetsförseelser skulle kunna motiveras med att sådana förseelser inte är straff- eller klandervärda. Men, hastighetsöverträdelser är till skillnad från till exempel felparkering är ett trafikfarligt beteende, därför saknas stöd för avkriminalisering. Att köra i 150 km/tim på en 50-skyltad sträcka är i allra högsta grad trafikfarligt beteende anser SMC. 

Frågan om att införa ägaransvar väcktes senast i en remiss 2021 om automatiserad körning från Infrastrukturdepartementet samt Trafikverket hösten 2020 i deras Inriktningsunderlag till regeringen.

Motorcyklar (och många andra) kan inte fångas i ATK

Allt fler automatiska hastighetskameror placeras ut längs de svenska vägarna. Det huvudsakliga ändamålet med dessa är enligt Trafikverket att sänka medelhastigheten vilket man lyckats med till viss del. Men, bara omkring 30 procent av fartsyndarna identifieras när trafiken övervakas med automatiska kameror. Enligt Rikspolisstyrelsen är cirka 10 % av de återstående 70 % förare av tvåhjuliga motorfordon. De flesta som inte kan bötfällas är alltså bilister och antalet MC som fotograferas i ATK är en liten del även om andelen ökat på senare år. Detta uppmärksammar SMC årligen i både MC-Folket och hemsidan där vi  uppmanar medlemmar att följa hastighetsgränserna. 

Motorcyklar har som alla vet ingen främre registreringsskylt. Det finns inget utrymme för en enhetlig placering framåt. Däremot finns plats och regelverk, nationellt och internationellt, för en bakre registreringsskylt. Oavsett om hastighetskameror fotograferar en motorcyklist framifrån eller bakifrån finns inga möjligheter att identifiera föraren. Alla MC-förare har hjälm och de allra flesta en hjälm med visir. Motorcyklister som använder öppen hjälm utan visir har istället skyddsglasögon. Avsaknad av dels en främre skylt, dels lagen om hjälmkrav gör att det inte går att identifiera föraren. Trafikverket har gjort en utredning som visade att det inte går att införa ATK för MC. 

ATK missar allvarliga trafikbrott

Kameraövervakningen är kostnadseffektiv men till skillnad från en vanlig
hastighetskontroll upptäcker den inte trafikonykterhet, olovlig körning, trafikfarliga fordon och övrig brottslighet. SMC visar i sina årliga rapporter att 30 procent av dem som dödas på MC inte har körkort och att majoriteten i denna grupp samtidigt gör sig skyldiga till en mängd allvarliga trafikbrott. Därför anser SMC att det är bättre med fler poliser på våra vägar än fler fartkameror.

SMCs studier visar att motorcyklister är trafiksäkra trafikanter i likhet med övriga. Alla vill komma hem säkert till dem vi älskar.

Att få sitt körkort återkallat är det som den enskilde uppfattar som det mest ingripande till följd av fortkörning, inte böterna. Det är rädslan att förlora körkortet i kombination med trafiksäkerhetsmedvetandet som gör att trafikanter inte överskrider hastigheterna. I ett system med ägaransvar, där inte den som kör fordonet vid hastighetsöverträdelse identifieras, kan en överträdelse inte leda till körkortsåterkallelse för ägaren.