Motorcykelkörning på vintern är ett tvivelaktigt nöje som åtminstone i södra Sveriges slask och saltade vägar riskerar att slita hårt på motorcyklarna. Samtidigt är det ett svårslaget nöje att ge sig ut på en lagom plogad vinterväg på två hjul. Bara utrustningen är rätt.
Dubbdäck ger bra grepp även på isiga vägar och är kanske det viktigaste stödet vid vinterkörning. Men det gäller även att anpassa dubbning efter väglag. På asfalt blir dubbar med lite mer utstick ganska hala medan grövre dubb som skruvdubb får svårt att nå ner i isen på grund av motorcykelns låga vikt. Och det är inte alla som håller med om att dubben är det viktigaste. Arméns mc-ordonnanser, som har stor erfarenhet av att köra motorcykel med skidor, använder som regel inte dubb utan menar att grovmönstrade däck och skidor räcker bra.
Själva eldriften påverkas egentligen inte alls av temperaturen. Men eldriftens fördelar i sommarvärmen där man slipper bränna sig på extra värme från motor och avgassystem är ju inte lika stora längre. Även om man slipper tänka på att varmköra kan man ibland önska att det åtminstone fanns lite värme att värma sig med från motorn. Med dubb och skidor rullar det förstås lite trögare och för en elmotorcykel innebär det minskad räckvidd, men mest påverkas nog ändå batteriet.
Redan när temperaturen går under 10 grader kan man märka en liten skillnad i räckvidd och när temperaturen går under 0 påverkas en elmotorcykels luftkylda batteri utan uppvärmning rejält.
Förutom att räckvidden minskar påverkas även prestandan påtagligt. Det är inte så att strömmen försvinner av kylan, det är snarare så att det är svårare att få ur strömmen ur batteriet, lite som att hälla kall sirap ur en sirapsburk. Kör du lugnt märks egentligen ingenting, men när man gasar på är det som om kraften finns där till en början, men att den tappar ork ganska snabbt och det betyder att du får en lägre toppfart och långsammare acceleration när det är kallt.
Batteriet ser även ut att tömmas fortare när man kör i kyla, och det är till viss del sant. Räkna med att tappa åtminstone 25 procent av normal räckvidd när det är minusgrader. Batteriindikatorn visar ofta att batteriet töms ännu fortare, men det är inte helt sant, för när du ställer in elmotorcykeln i värmen kommer en hel del av den förlorade strömmen tillbaka av sig själv. Precis som en nedkyld mobiltelefon kan återhämta sig när den får komma in i värmen igen .Nedkylda batterier blir även svårare att ladda när temperaturen hamnar på minussidan. Det är då framförallt snabbladdning som är svårare att få igång. Även om värmeutvecklingen i batteriet är liten under körning och laddning bidrar den till att underlätta laddningen. Tipsen från vana vinterkörare på el lyder därför att ladda strax innan avfärd för att ha ett lätt uppvärmt batteri att köra med. På samma sätt kan laddning vid låga temperaturer underlättas genom att köra elmotorcykeln en liten bit före laddning för att få upp lite värme i batteriet.
Ett annat sätt att undvika köldproblem i batteriet är att förvara elmotorcykeln i ett uppvärmt garage. Då kan även körning på vintervägar bli ett stort nöje där elmotorcykelns höga vridmoment och avsaknad av koppling och växlar visa sig ha stora fördelar på snö och is. Skidor ger trygghet och balans när det sladdar och är ovärderliga när man kommer ut i lite djupare snö. Med skidornas hjälp kan man även förändra tyngdpunkten genom att stå på skidorna och avlasta motorcykeln, eller påverka greppet genom att lägga lagom tyngd på sadeln för att trycka ner bakhjulet. Och då är det en stor fördel att inte behöva kliva av vänsterskidan för att växla. Det kanske är därför som Armén kör med automatväxlade motorcyklar?
Visst går det fint att köra elmotorcykel på vintern. Utrustad med dubbdäck och skidor är det ett svårslaget nöje. Eldriften i sig innebär inga hinder, men batteriet påverkas negativt av kyla vilket innebär att räckvidden kortas och effekten minskas. Störst skillnad är dock att motorn inte avger någon värme.