Touring, grupp och långresor – går det ens att köra på el?

Nej, det är inte möjligt att toura och åka på långresor med elmotorcykel på det sätt som många touring-åkare gör idag. Även körning i grupp riskerar att vingklippas rejält när fler kör på el. För vad händer när tio elhojar som kör tillsammans ska ladda vid samma laddstolpe - samtidigt?

Svagheten med elmotorcyklars begränsade räckvidd och förhållandevis långa laddtider visar sig framförallt när det kommer till just långkörningar och resor i grupp. Visst går det att köra 50 mil på en dag med en elmotorcykel, men medelhastigheten blir lägre än med bensin i tanken på grund av laddstoppens längd. Och när fler ska ladda samtidigt ökar ju även risken för laddköer och extra väntetider. Även enstaka elmotorcyklar i grupp riskerar nog att bli frånåkta om inte på första så i alla fall på andra eller tredje laddstoppet då snabbtankare sannolikt tröttnar på att behöva genomlida ytterligare en långfika och invänta eldrivna gruppåkares snabbladdningstider när de själva fyller tanken på någon minut. Så ja, det är ganska lätt att avfärda eldriven touring som orealistiskt. Många skulle säkert även säga omöjligt, men inte alla. Det finns trots allt exempel på eldrivna äventyr som korsat Europa och andra världsdelar enbart på el, där det helt enkelt får ta den tid det tar.

De korsade Europa på elmotorcykel 

Ett sådant exempel är Andreas Molin och Therese Ewertson som hösten 2019 reste från Sverige till södra Spanien på en elmotorcykel – utan snabbladdning! Och det började inte speciellt bra när de nådde kontinenten:”Anländer Kiel 09:15. Åker till Cafe Sonntagskind för att ladda. Pratar med dem och går därifrån vid 22 %. Kommer tillbaka kl 16:30 och inser att de drog ur laddaren så vi landade på bara 25 %. Kör 23 km till Brahmsee camping. Vi har ingen EC-kontakt så börjar att ladda genom fönstret i WC…” Du hittar deras egen berättelse på Slöladdad DSR genom Europa 

Iron Butt på el?

1 609 km på 24 timmar – på elmotorcykel? Iron butt är en legendarisk förening för de riktiga långkörarna som har sitt ursprung i USA, men som även finns i Sverige via Iron Butt Association Sweden.  För att få vara med och bära ett eget Iron Butt-märke krävs alltså att man kört 1 000 amerikanska miles (1 609 km) på 24 timmar och att körningen kontrollerats. Att göra detta med en elmotorcykel är verkligen inte det lättaste. Rent teoretiskt skulle det gå att köra 160 mil i 100 km/h på 16 timmar vilket skulle lämna 8 timmar kvar för laddning. Och att ladda 160 kW på 8 timmar skulle kräva en laddhastighet på 20 kWh vilket också är möjligt om än ganska svårt. 

Elmotorcykeln har både styrkor och svagheter

En elmotorcykel fungerar annorlunda jämfört med en bensindriven och skillnaderna visar sig på olika sätt beroende på situation och användningsområde. Ibland kan samma egenskap som normalt sett ses som en fördel bli till en nackdel i andra sammanhang och användningsområden. Det är detta vi försökt belysa i denna artikelserie. 

En elmotorcykel av idag passar långt ifrån alla. Men där den överensstämmer med förarens användning kan den tillföra såväl nytta som nöje och ekonomi trots ett högre inköpspris. Eldrift och batteriteknik utvecklas dessutom betydligt snabbare än traditionell motorcykelteknik, så det som är sant idag behöver inte vara en sanning i morgon. Sant är att elmotorcyklars begränsade batterikapacitet och förhållandevis långa laddtider gör touring och långkörning i grupp till den kanske största svagheten idag. Men även laddtekniken utvecklas snabbt och kan jämna ut skillnaderna, så frågan är väl inte om utan snarare när vi får se de första järnhäckarna köra 160 mil på under 24 timmar med elmotorcyklar?

Bildkollage från Andreas Molins och Therese Evertssons resa genom Europa på en elmotorcykel utan snabbladdning.