Hur går det egentligen till i praktiken när man ska ladda en elmotorcykel? Är det olika oktantal på elen, eller varför finns det så många laddhandtag? Hur tankar man, och hur betalar man? Och stämmer det att laddhandtagen kan fastna i ladduttaget?
Det behöver egentligen inte vara svårare än när du kommer till macken med din vanliga hoj. Du parkerar vid pumpen, registrerar dig för betalning och tankar med valt handtag för den typ av bränsle du vill ha. När man tankar el är principen densamma, men betalningen kan vara ett problem. Det saknas nämligen ett standardiserat system för direktbetalningar. För att tanka el på betalstationer krävs som regel just den kedjans eller stationens betallösning. Betalmedel kan vara en app, ett kort eller en id-bricka som identifierar dig så att de kan skicka en faktura på beloppet i efterhand eller dra från belopp du satt in på förhand. Det krävs alltså en del förberedelser med att skaffa dessa kort, appar och brickor för att kunna ladda på många olika laddställen, lite som när man ska betala med bensinkedjornas egna kort. Å andra sidan finns det även laddplatser där det kan vara gratis, så det är även skillnad på laddställen och laddställen.
Den enklaste formen av laddning ute är laddstolpen som kan bestå av en laddkabel eller bara ett uttag där man kan ansluta sin egen laddkabel. Dessa hittar man ofta i städerna där många kommuner satt upp dessa stolpar och bjuder på el eller tillhandahåller el för en ganska billig peng. Gemensamt för dessa laddstolpar är att de som regel erbjuder laddning med viss effektbegränsning. De tillhandahåller egentligen samma typ av växelström som vi har hemma, men via speciella ladduttag som har högre säkerhet och viss styrning inbyggd.
Här hittar du som regel en kontakt som kallas för Mennekes eller typ 2, som är en trefas-anslutning, men det kan även förekomma typ 1 som är en enfas-version av typ 2. Effektmässigt erbjuds laddning på upp till 22 kW via tre faser eller 7 kW per fas, men det kan ibland vara lägre – 11 kW med 3,7 kW per fas. Det finns även laddstolpar med dubbla uttag så att två elfordon ska kunna ladda samtidigt, jämte varandra. I sådana fall delas ofta även den totala laddeffekten så att ett ensamt fordon kan använda hela effekten för egen del, men om ytterligare ett fordon ansluter sig till samma stolpe kan effekten halveras. Denna variabla effekt är också en viktig anledning till att man inte använder vanliga eluttag. Via typ 1 och typ 2 finns även en styrning som växlar ner elfordonens laddning till den effekt som erbjuds.
En laddstation är en betydligt mer avancerad laddplats med fler möjligheter och framförallt högre laddeffekt. Lite som en bensinmack alltså. En laddstation erbjuder ofta samma typ av laddning som laddstolpen via typ 2, men har som regel även ett eller flera betydligt snabbare alternativ. Dessutom kan man ofta få tillgång till växelström med effekter på upp till 50 kW istället för bara 22 kW. Dessa snabbare alternativ kan ha olika typer av anslutningar och heta saker som Chademo och CCS, men det finns även egna unika anslutningar som exempelvis de Tesla använder på sina egna snabbladdningsstationer.
Gemensamt för dessa är att de använder likström och därmed kan ladda batterier utan att behöva omvandla strömmen. En laddstation kan även anpassa utspänningen efter olika batteriers spänningsnivåer. Effektmässigt kan de ladda med upp till 350 kW även om 50 kW är vanligare. CHAdeMO är en japansk standard för likströmsladdning som är vanligare på japanska och amerikanska elfordon medan CCS (som står för Combined Charging System och även innefattar typ 2 växelströmsladdning) är vanligare på europeiska elfordon.
Så hur var det då med laddhandtag som fastnar, är det sant? Jo, det finns en låsfunktion för vissa typer av laddkablar som är tänkt att skydda dig som elfordonsladdare från stöld och åverkan. För att du ska slippa stå jämte och övervaka tankningen låser ditt elfordon fast handsken så att ingen ska kunna komma och ta loss den och avbryta din laddning. Låset släpper så fort du avbryter laddningen så det är inget som hindrar dig, men kan ofta vara något som nytillkomna elfordonsinnehavare fastnar vid de första gångerna de laddar.
Idag har laddstationer olika egna betallösningar där man ofta behöver ha ett konto för att få tanka. Man identifierar sig med laddbricka, kort eller app. Här är betalmedel från de fyra stora – EON, Fortum, InCharge och Bee (som tidigare hette Clever).
Det finns förvånansvärt många laddstolpar redan idag i de flesta städer, och många är även gratis att använda!
De vanligaste laddkontakterna i Sverige idag är typ 1 och typ 2 för växelströmsladdning samt CCS och CHAdeMO för likströmsladdning. Bildkälla: Chargestorm.se
Laddstationer med med flera olika alternativ och riktigt snabba laddmöjligheter finns framförallt utmed våra större vägar. Här laddas elmotorcykeln med 6 kW växelström samtidigt som Teslan jämte Volvon tankar med 108 kW likström.