Eldriven hoj till vardags med minimala driftskostnader – vad är haken?

Elbilar och elmotorcyklar är idag en hel del dyrare att köpa som nya jämfört med dagens bensindrivna fordon. Men det är bara ena sidan av saken. Ser man även till driftskostnaderna och slår ut det över tid och mil blir kostnadsbilden en annan.

Vi ska inte försöka jämföra allt för många kronor och ören här, för det som stämmer i dag gör det knappast i morgon. Dessutom skiljer det stort mellan olika märken och modeller både när det gäller bensin och eldrift. Men låt oss i alla fall titta på följande ungefärliga driftskostnader för två jämförbara motorcyklar:

Bensin           El

Drivmedel     10 kr/mil       1 kr/mil

Däck                4 kr/mil       4 kr/mil

Service            5 kr/mil       1 kr/mil

Totalt:           19 kr/mil      6 kr/mil

Milkostnaden för en eldriven motorcykel är som regel bara en tredjedel av vad en bensindriven motorcykel kostar att köra. Det krävs dock en hel del mil för att köra in ett högre inköpspris, men det kan även hända en hel del på vägen. Driftsäkerheten för dagens premiummärken bland motorcyklar är idag mycket hög, men när det går sönder och garantin gått ut kan minsta lilla fjäder svida som dyr reservdel. Dessutom kan en liten enkel pryl i en motor eller växellåda orsaka stora skador som ger mycket höga reparationskostnader. Eldriften är då betydligt enklare och även om delarna i sig kan var minst lika dyra är de ganska få till antalet och påverkar inte varandra på samma sätt som i en förbränningsmotor.

Tänk på tankmöjligheterna

Många som använder elmotorcykel för att pendla till jobb passar även på att ladda på jobbet när det är möjligt. Då är elen och den delen av driftkostnaderna som regel gratis. Även den som laddar hemma kommer som regel undan med lägre bränslekostnader, en bra bit under 1 kr/mil.  Men just laddmöjligheter kan även vara den största nackdelen med eldriften. För den som bor i lägenhet och saknar eluttag i markplan är det svårare att ladda hemma. Om inte möjligheten finns att ladda på jobbet återstår bara att ladda på laddstolpar och laddstationer. Och då blir både tillgång på laddmöjligheter och laddtider kritiska.

Ladda på landsbygden?

I dag går det fint att tanka en motorcykel lite varstans och även om många mackar i glesbygden lagts ner finns fortfarande mackar strategiskt utspridda även i glest befolkade områden. För eldrivna fordon i allmänhet och elmotorcyklar i synnerhet är det inte riktigt lika väl förspänt på resan. Då gäller det att hitta laddställen där man kan tanka el. 

Det finns speciella kartor, webbtjänster och appar som kan hjälpa till att guida till närmaste laddställe och ibland även visa dess status som om den är ledig och igång.I städer är det sällan ett problem, där finns ofta fler laddställen än lediga parkeringsplatser, och dessa laddställen byggs ut i betydligt raskare takt än parkeringar. Utmed större vägar finns som regel också gott om laddställen, men utmed de mindre hojvägarna är det ännu så länge mer sällsynt med laddmöjligheter. Så för att kunna köra småvägar långt bort krävs det ofta planering och avstickare till städer eller större vägar med laddkapacitet. Då blir även laddtiden en faktor.

Det tar tid att ladda

Så länge laddning kan ske vid naturliga stopp som under arbetstid eller över natten, spelar ju laddtiden mindre roll. Den som kan ladda hemma eller på jobbet har det som regel väl förspänt även med parkering och där kan det snarast vara en fördel att laddningen är långsam och att det tar åtskilliga timmar att fylla ett tomt batteri. Då blir kraven minimala på eluttaget samtidigt som man kan starta med full tank och lagom uppvärmt batteri efter en natt eller normal arbetsdag.

Även möjligheten att börja resan med full tank är svårslagen. Det gör ju att man enkelt kan optimera räckvidden maximalt utan att ta sig till macken först. Men när laddning blir en del av resan får ju inte väntetiden bli för lång. Och på långresor kan laddtiderna få mycket stor betydelse.

Hur snabbt det går att ladda beror på tre saker:
1. Laddkapacitet vid strömkällan
2. Överföringskapacitet från strömkälla till batteri
3. Batteriets förmåga att ta emot ström

Minimal laddtid nås bara när alla dessa tre saker uppfyller den maximala kapaciteten för laddning som alltså mäts i kW.  Den som laddar med 25 kW under 2 timmars tid har tankat totalt 50 kWh, precis som den som laddar med 100 kW i en halvtimme. Tyvärr är det inte riktigt lika enkelt i praktiken, så låt oss titta på de tre delarna var för sig.