Var skadas motorcyklister?

VTI har nyligen publicerat en rapport baserad på 10 571 skadade motorcyklister i polisrapporterade olyckor under månaderna april-oktober 2003-2012. Rapporten innehåller massor av information som är av intresse för alla som vill veta mer om MC-säkerhet. SMC ingick i författarnas referensgrupp och fick lämna synpunkter på innehåll under framtagandet.

Studien finansierades av Länsförsäkringars Forskningsfond som valde att lägga medel på forskning riktad mot motorcyklister och mopedister. Åsa Forsman och Anna Vadeby, VTI har genomfört studien och skrivit rapporten. Maria Nordqvist,SMC, ingick i referensgruppen. 

Från SMC:s innehåller rapporten en hel del ny information, bland annat att så många motorcyklister dödas och skadas i tätort. Var tredje dödsolycka och drygt 42 procent av alla som skadas svårt på MC gör det i tätort. Dödade och svårt skadade motorcyklister är överrepresenterade i korsningsolyckor jämfört med personbilister.  Motorcyklister skadas oftare än bilister i cirkulationsplatser.

-          Motorcyklister skadas i högre grad än personbilister i tätort, det gäller både dödade och svårt skadade. Det visar att det finns ett tydligt behov av att öka fokus på MC-säkerhet i städerna. Ett exempel är att fundera över utformning av korsningar, säger författaren Åsa Forsman.

Bilden visar andelen dödade, svårt skadade och lindrigt skadade motorcykel/personbil i och utanför tätort. Från presentation på VTI:s Transportforum januari 2014. 

Skador i kollision MC/bil
VTI har också tittat på kollisionsolyckor mellan MC och bil och det råder inga tvivel om att motorcyklister är förlorarna i en krock med en bil.

Rapporten ”Skadade motorcyklister – En analys av var i vägnätet som motorcyklister skadas och skadornas svårighetsgrad”. 

För att väcka Sveriges 290 kommuner ställde SMC ut under SKLs Trafik- och gatudagar. SMC tog upp frågor som är viktiga för MC- och mopedförare i kommunerna:
parkering av motorcyklar och mopeder, MC i bussfil, ökad synbarhet, framkomlighet, utformning av korsningar och cirkulationsplatser, friktion (dammbindning, grus på belagd väg, vägmarkeringar, lagningar, stödremsor, brunnslock mm), diesel- och oljespill, hal beläggning mm), val av lagningsmetoder, varningsskyltning, linjeföring, installationer i vägmiljön (räcken och stolpar) samt placering av installationer i vägmiljön.

SMC fick många besök i montern av intresserade från Sveriges kommuner. SMC konstaterade dock under föreläsningarna att tvåhjuliga motorfordon är en bortglömd trafikantgrupp i kommunerna. 
Läs mer om SMC på SKL:s Trafik- och gatudagar.