Just nu pågår en het debatt i media kring säkerhet på våra järnvägar och brister i hantering av larm om säkerhetsrisker. Sveriges MotorCyklister arbetar förvisso inte med den bit av infrastruktur som omfattas av spårbunden trafik, men vi ser många direkta likheter med bristerna på våra vägar och i vägunderhåll. SMC anser att Trafikverket måste skärpa sin informationshantering och ta larmrapporter på allvar. Det måste finnas ett tydligt reglerat ansvar som garanterar att svenska vägar inte är undermåliga och att bristande rutiner inte leder till att trafikanter skadas eller dödas. Därför vill vi se en beslutande, en genomförande samt en oberoende granskande och dömande funktion, precis som vi har organiserat riksdag, regering och domstolar.
Det har senaste tiden framkommit att personal som arbetar längs järnvägar har anmält farliga brister utan att dessa anmälningar lett till åtgärder. Så sent som den 6 januari slog en lokförare larm om fel på en växel på järnvägsspåret i Huddinge. Trots detta stoppades inte trafiken och bara en timme efter larmet inkommit skedde en svår tågurspårning. Ingen människa skadades, men urspårningen ledde till stora problem för järnvägstrafiken.
De rådande bristerna på våra järnvägar har inte lett till några dödsolyckor och vi hoppas innerligt att så inte kommer att ske. När det gäller våra vägar ser situationen ännu mer alarmerande ut. Flera motorcyklister har skadats och omkommit i olyckor som SMC anser bero på brister i underhåll samt att Trafikverket inte tagit larm på allvar.
Ett uppmärksammat fall är den så kallade Vagnhäradolyckan i augusti 2010 då en motorcyklist omkom på E4:an som hade en asfaltsbeläggning som var halare än en halkbana. En bilist hade varnat Trafikverket om detta och minst sex trafikolyckor hade redan skett på vägsträckan under en period på knappt tre veckor. Trots trafikantens larm om den hala vägen och trots att polis, räddningstjänst och ambulanser varit på plats vid de olyckor som redan skett underlät man att åtgärda problemet.
SMC ansåg att ansvarsfrågan måste utredas och polisanmälde därför Trafikverket och dess entreprenörer efter denna olycka. Kammaråklagare slog fast att Vägverket/Trafikverket brustit i ärendehanteringen i och med att de inte vidtagit åtgärder trots att de varnats av andra trafikanter om att vägen var glanshal. Dock ledde det inte till åtal då man ansåg att det saknas anledning att anta att brott har begåtts.
Sommaren 2012 skedde ytterligare ett flertal allvarliga olyckor och en dödsolycka på en och samma nylagna asfaltsbeläggning. Inget gjordes åt vägbeläggningen förrän efter att en människa omkommit. Både denna olycka och Vagnhäradolyckan har uppmärksammats i SVT:s Uppdrag Granskning.
Det är tydligt att det i Sverige finns ett gravt systemfel som får allvarliga konsekvenser för trafikanter. Skötseln av det svenska vägnätet ligger i händerna på entreprenörer som själva granskar och kontrollerar kvalitén på sitt jobb. Larm om brister på vägarna når tyvärr inte fram till dem som ansvarar och som utför åtgärder.
Inom väg- och övriga infrastrukturområdet i Sverige har vi en beslutande part, Regeringen. Därefter är Trafikverket och deras entreprenörer såväl genomförande som granskare av sitt eget uppdrag - drift och underhåll av vägnätet.
Olycksförebyggande rapporteringssystem är en självklarhet inom exempelvis flyg men saknas uppenbarligen inom järnväg och vägområdet. Det rapporteringssystem som finns inom väg, Strada, omfattar endast de flesta olyckor som lett till polisiära insatser och/eller sjukvårdsinsatser. Systemet är inte olycksförebyggande. Information om allvarliga olyckor delas inte mellan polis, Trafikverket och entreprenörer. Det innebär ett stort hinder för det olycksförebyggande arbetet. Här behövs omgående ett system för snabba insatser som kan förebygga olyckor!
Om vi ska lyckas nå de högt ställda målen i Nollvisionen måste även dessa systemfel åtgärdas. Det finns en stor förbättringspotential för att göra vägmiljön säkrare, genom kontroller, incidentrapportering och långsiktiga lösningar. SMC vill vi se en beslutande, en genomförande samt en oberoende granskande och dömande funktion, precis som vi har organiserat Riksdag, Regering och Domstolar. Den granskande och dömande funktionen ska tillse att arbete med drift och underhåll sköts enligt det regelverk som finns samt att ansvaret för trafiksäkerheten säkerställs.
Redan 2009 gav Riksrevisionsverket allvarlig kritik mot att dåvarande Vägverket saknade system för att värdera underhållsbrister, prioritera objekt, följa upp och välja åtgärdsstrategi för underhåll av vägar.
SMC anser att det är hög tid för en total översyn av hela systemet samt kräver en omedelbar åtgärd för att säkerställa att larmrapporter tas på allvar!