Med nästan en hel sida i Dagens Nyheter uppärksammades SMC:s jubileumsbok. Många semesterfirande medlemmar som missade att köpa det aktuella numret av DN har kontaktat SMC. Vi har därför fått tillstånd att publicera texten från artikeln här.

Som en del i SMC:s 50-årsfirande har alla medlemmar fått en jubileumsbok vari organisationens historia beskrivs.

I Dagens Nyheter den 20 juli skriver Jacques Wallner en artikel om denna bok. Artikeln publicerades inte på DN:s hemsida och de semesterfirare som missade att köpa detta eminenta nummer av DN kan här nedan läsa texten från artikeln.

Text från DN Motor 20/7 2013

Hjälm tidig huvudsak för SMC

Jubilar.
Det började på en mc-­mässa i Göteborg 1963. En tidning och en träff­arrangör förde ihop ett antal hoj­åkare. I år firar Sveriges Motorcyklister, SMC, 50-årsjubileum.

En del av jubileet är Birger Tommos bok ”Sveriges Motorcyklister i hojåkarnas tjänst”. Det blev en stapplande början för den nya föreningen, berättas det. Till följd av massbilismens framväxt var det allt glesare med motorcyklister på gator och vägar. ”Knuttar” som de kallades var ofta utsatta för det svenska samhällets fruktan och förakt.
I boken berättas att sedvänjan bland hojåkare att vinka till varand­ra härrör från denna nedgångs­period då det var så få ute på vägarna att de ofta kände varandra.
Nu var det alltså våren 1963. Den dominerande tidningen MC-Nytts chefredaktör Bengt Björklund och träfforganisatören Kenta Barroll såg till att SMC bildades. Då uttyddes namnet Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation.
”Tillägget Centralorganisation – i dag som bekant borttaget – kunde också ses som en vitsig anspelning på syndikalisternas organisation SAC, alltså Sveriges Arbetares Centralorganisation. För Björklund var det viktigt att undvika den i hans ögon nedsolkade beteckningen knuttar och att i stället tala om motorcykelentusiaster och kort och gott motorcyklister.”
Det stod tidigt klart att det fanns en oenighet om inriktningen i den nya organisationen. Den overksamma hedersstyrelsen rymmer en docent, en bilskollärare, en hovfotograf, tävlingsförare samt en motor­journalist.
Den operativa ledaren Kenta Barroll är mest intresserad av träffar och det därtill tillhörande sociala umgänget. I MC-Nytt kan man läsa om var man ska träffas. De som vill göra SMC till en mer pådrivande organisation tar över styret. På agendan står att motorcyklisters anseende ska höjas och att det behövs en ny, bättre och modernare typ av lätt motorcykel. Det dröjde till 1970 in­nan den moderna lätta motor­cykeln med 125 kubikcentimeters­ motor blev verklighet. Krav på hjälmlag och försäkringsfrågor avhandlades också inom föreningen.
När det blev 70-tal växte intresset för motorcyklar och därmed ökade olyckorna, klagomål på buller växte och problemen blev av en annan karaktär än tidigare: ”En tid präglad av stor motorcykelfientlighet i medier och hos myndigheter.”
Det nybildade Trafiksäkerhetsverket, TSV, gick till angrepp 1971. Dess första generaldirektör Lars Skiöld föreslår att maximal hastighet för motorcyklar bör vara 70 km/tim.
”I skarven mellan 1960- och 1970-tal dör årligen cirka 50 motorcyklister.”
SMC:s svar är krav på hjälmlag och att se till att det blir en riktig körkortsutbildning för motorcyklister. Mc-behörigheten fås ännu på köpet när man tar bilkörkort.
Hjämlagen blir verklighet 1975. Från 1976 krävs särskilt mc-körkort.
I slutet av 1975 briserade den riktiga ”bomben”: Rapport 13, en samnordisk utredning som föreslog en maxstorlek för motorcykelmotorer på 250 kubikcentimeter.
SMC:s finaste stund i historiken är kampen mot detta förslag. Striden sammanfaller med valrörelsen 1976. SMC samlar in 100 000 namnunderskrifter som protesterar. Den socialdemokratiska regeringen, som fem dagar före valet försäkrar att det inte blir någon begränsning, faller med knappt 176 000 rösters marginal.
JACQUES WALLNER
Dagens Nyheter