SMC:s försäkringshistoria

Under SMC:s historia har försäkringar varit en het fråga. För SMC har det därför varit självklart att arbeta för rimliga försäkringspremier, bra produkter för MC-ägare och vettiga villkor.

1970-talet
1976 trädde den nya trafikskadelagen i kraft vilket senhösten 1976 ledde till krav från försäkringsbolagen om chockhöjning av premierna. Kraven berodde dels på den nya lagen men främst ville man höja stöld- och vagnskadepremier. Beskedet till SMC var en fördubbling av premierna. Det var inte första gången försäkringsbolagen ville höja premierna men denna gång var höjningarna större än någonsin tidigare. Samtidigt stod också SMC bättre rustat pch tog fram ett digert material. Med detta som underlag tågade SMC:arna upp  till Skandia, som ledde premiehöjningsligan och presenterade våra krav. Resultat? Förslagen till höjning krymptes väsentligt!

Samtidigt fick SMC ett samarbete med försäkringsbolagens organisation som syftade till att vi skulle arbeta med skadeförebyggande åtgärder och få ett rättvisare klassningssystem.

SMC hade länge arbetat för lägre försäkringspremier för medlemmarna men de stora bolagen var tyvärr inte intresserade. 1979 inledde SMC äntligen ett samarbete med försäkringsbolaget Holmia. Det gav premierabatt till SMC-medlemmar, bidrag till SMC:s trafiksäkerhetsarbete centralt och i länen samt en god insyn i Holmias MC-affärer. 

Årsförsäkringen
1984 kom en helt ny typ av mc-försäkring ut på marknaden. Det var Holmia som efter förslag från SMC införde den så kallade årsförsäkringen. Den innebar slutet på allt krångel med av- och påställning av motorcykeln höst och vår. För en kostnad av vad knappt åtta månaders försäkring kostade kunde man ha hojen försäkrad året runt. Därmed nådde SMC också ett annat mål, nämligen bonusuppflyttning på MC-försäkringen varje år! Årsförsäkringen är en av de bästa idéerna SMC förverkligat menar många medlemmar. 

Tidigt 80-tal
I början på 80-talet införde de svenska försäkringsbolagen gemensamt en ny klassning på motorcyklar då man såg att motorcyklar mellan 126 – 400 kubik inte var så skadedrabbade och därför kunde få lägre försäkringspremie. Inom något år översvämmandes den svenska mc-marknaden av små racinginspererade motorcyklar med hög effekt och låg vikt, främst Yamaha RD 350. 

På bara några år slogs den nya premieklassen sönder eftersom dessa motorcyklar orsakade väldigt mycket skador och kostnader för försäkringsbolagen trots att de var billiga att försöka. Samtidigt fick stora motorcyklar som Harley Davidson och Honda Gold Wing med hög vikt och många kubik  betala mest i försäkringspremie eftersom klassningen byggde på att ju mer kubik det fanns i fordonet desto dyrare var den att försäkra. Systemet var förlegat redan innan den nya klassen på 126 – 400 kubik dök upp. Dessutom var det inte de stora tunga motorcyklarna som orsakade skadorna. 

Senare delen av 80-talet
I mitten av 80-talet började försäkringsbolagen och Försäkringsinspektionen att titta närmare på problematiken efter kraftiga påtryckningar från bland annat SMC. SMC anade att det fanns en koppling mellan fordonets vikt och effekt, istället för att kubikantalet skulle avgöra premierna.

Samtliga försäkringsbolag gjorde då en samkörning av sina respektive kundstockar för att få fram olycksfrekvensen på motorcykel oich såg att teorin om vikt/effekt stämde. På trafikförsäkrings- (mest personskador) och vagnskadedelen steg skadekurvan mycket snabbt ju högre effekten var och ju lägre vikten var på fordonet.

Mer osäkert var hur delkaskodelen (i stort sett bara stölder) skulle beräknas. Det bestämdes att prova vikt/effektförhållandet även här. Testkörningen visade samma stigande kurva, dock inte lika brant.

Försäkringsbranschen bestämde sig att använda sig av en ny typ av försäkringsklassning och införde 7 klasser där tjänstevikt och effekt var avgörande. Systemet infördes 1989.  Genom en beräkning av dessa två kom man fram till den faktor som styrde i vilken klass motorcykeln skulle hamna. Klass 7 blev den premiemässigt dyraste medan klass 1 var billigast. Stora glidare och touringhojar som Harley Davidson och Honda Gold Wing som tidigare varit mycket dyra att försäkra hamnade i premeklass 3-5 och fick betydligt sänkta försäkringskostnader. 

Beräkning av försäkringsklass

Effekt (kW) x 100
------------------------- = försäkringsfaktor, decimaler stryks, klass 1 = billigast, 7-- dyrast Tjänstevikt (kg) + 75

Strypta motorcyklar
Tyvärr anpassades vissa motorcyklar till det nya systemet och ursprungseffekten stryptes på de mest effektstarka hojarna för att få billigare premie. Denns risk påpekade SMC redan i begynnelsen. SMC ansåg att försäkringsbolagen skulle använda sig av ursprungseffekten i stället för uppgiven effekt vid typningstillfället. Av administrativa skäl valde dock försäkringsbolagen effekten vid typgodkännandet.

1990-talet
Under andra halvan av 90-talet började ett av försäkringsbolagen att undersöka vad som inte stämde i vikt/effektsystemet. Man beslutade att alltid använda ursprungseffekt, oavsett administrativt krångel..När de motorstarka strypta och därmed felklassade motorcyklarna lades i den klass där de hörde hemma, fick de klasser de tidigare legat i började få mycket mer, ur olyckssynpunkt, positiva siffror.

Numera använder i stort sett alla försäkringsbolag ursprungseffekten och resultaten  är positiva för flertalet motorcyklar. Förlorarna är ägare till motorcyklar med hög effekt och låg vikt. Under senare år har den högsta klassen (7) blivit uppdelad i en eller flera klasser i och med att det kommet fler fordon med hög effektklass. De motorcyklar som nu ligger i klass 7 och kanske t.o.m. 8. är relativt moderata och inte så olycksbenägna trots hög effekt.

Eftersom det finns fordon med hög effekt men ändå inte är olycksbenägna betyder att den effektfaktorn inte är den enda rådande. Vikten måste det tas hänsyn till. Oftast är de fordon som har hög effekt och låg vikt utseendemässigt racinginspirerade. Därför måste även denna tredje faktor tas med vid framtagning av riskbenägenhet för olika typer av motorcyklar.

Utvärdering av försäkringsklassningen
I slutet på 90-talet, cirka tio år efter införandet av det nya försäkringssystemet, gjorde då MC-marknadsledande försäkringsbolaget Trygg-Hansa en utvärdering. Man konstaterade att införander av denna klassning var rätt i de de olika försäkringsklsserna och för de olika delarna av försäkringen. Femton år senare är detta den fortfarande fungerande modellen för försäkringsbranschen.

2000-talet
Sporthojsförsäkringar, trafikförsäkringsreformen och byte av samarbetspartner i försäkringsfrågor präglade 2000-talets första årtionde.  

SMC:s sporthojsförsäkring
De fordonsägare som betalar de högsta premierna i försäkringssystemet är sporthojsägarna. Samtidigt visar statistik från försäkringsbolagen att dessa fordon kraschar mest, förarna skadas oftare och fordonen stjäls också i hög grad.

Under samarbetet med Folksam togs en Sporthojsförsäkring fram, baserad på önskemål från SMC och sporthojsägare. Försäkringen hade en hög självrisk, uppmuntrade begagnade delar vid skador och gav premiereduktion efter fortbildning. Folksam var det första bolag som gav premie efter godkänd fortbildning. Tyvärr var denna försäkring ingen lönsam affär för Folksam, därför upphörde den då samarbetsavtalet mellan SMC och Folksam sades upp.  

Trafikförsäkringsreformen
När Alliansregeringen tillträdde 2006 var en av de första frågorna införande av trafikförsäkringsskatt för alla fordonsägare. Reformen skulle införas i två steg, där det första steget av skatten skulle täcka kostnader för redan uppkomna trafikskador och det andra steget framtidens kostnader. Endast steg 1 har genomförts. SMC var mycket aktiva under perioden då trafikförsäkringsreformen skulle införas. Läs mer här.

SMC:s samarbete med olika försäkringsbolag
Genom åren har SMC haft samarbetsavtal med olika försäkringsbolag. Inom ramen för dessa samarbeten har en mängd olika produkter tagits fram som helårsförsäkring, chopperförsäkring, offroad-försäkring, sporthojsförsäkring och rabatt vid fortbildning.

SMC har aldrig sagt upp ett avtal, det har gjorts av försäkringsbolagen. Från och med 2015 har vi ett unikt samarbete med Svedea. Läs mer om detta här. SMC har dessutom god kontakt med samtliga bolag och träffar dem regelbundet i olika sammanhang.

SMC:s samarbetspartners genom åren

Från och med 2015 har vi ett unikt samarbete med Svedea. Läs mer om detta här.