Lite regn och motvind kan göra stor skillnad. Likaså den där lilla omvägen. Oj, nu minskade färddatorn räckvidden ytterligare, bara för den lilla uppförsbacken. Nä, det här går inte, jag kommer inte hela vägen hem. Ska jag vända, sakta ner och chansa eller helt enkelt köra tills det tar stopp och gå därifrån?
Begreppet räckviddsångest vann gehör när det började dyka upp elbilar på våra vägar och avser den ångest elbilsförarna kan känna för att elen inte ska räcka till nästa laddställe. Men egentligen är det något som gäller alla förare oavsett bränsle.Nyare fordon har som regel en färddator som hjälper till att räkna ut återstående räckvidd oavsett om du kör på el, diesel eller bensin. Och för den som blir stående med tom tank utmed vägen är det nog lika illa. Det kanske är enklare att få någon att komma med en dunk bensin än ett batteri, men finns det hus i närheten är det antagligen enklare att få låna ett eluttag än några liter bensin. Det handlar väl snarare om att se till att slippa bli stående med batteritorsk eller bensinslut och det görs enklast och bäst med planering och framförhållning. Och det är en gren som eldriften har en fördel i. Man kan nämligen påverka räckvidden på el ganska mycket mer.
Du har kanske kommit ifatt en Tesla eller något annat elfordon som kör ”onödigt” sakta? Anledningen är troligen att spara el och få fordonet att nå fram. Med en elmotorcykel med energimätning i färddatorn ser man som regel det direkta resultatet av en förändrad körstil. Och hastigheten spelar mycket stor roll för förbrukningen. Elförbrukningen kan i princip halveras när hastigheten sänks till hälften med en elmotorcykel. Och då har man i ett slag nästan fördubblat räckvidden. Anledningen till de stora variationerna är elmotorns höga verkningsgrad som gör att yttre faktorer som hastighet och luftmotstånd får mycket större betydelse än med en bensindriven motorcykel.
En bensinmotor har en verkningsgrad på cirka 30 procent. Det innebär att 30 procent av den tillförda energin blir till rörelseenergi, resten blir till värme. En dieselmotor är lite mer effektiv, dess verkningsgrad ligger på cirka 40 procent, men det är ändå ingenting mot elmotorns verkningsgrad på över 90 procent.
När minimalt med energi omvandlas till värme och den övervägande delen görs om till rörelseenergi är det framförallt luftmotstånd och rullmotstånd som bestämmer förbrukningen. Och dessa motstånd är direkt proportionerliga mot hastigheten.Det är detta som är anledningen till att den angivna räckvidden kan skilja så mycket för olika typer av körsätt, men också det som gör att man kan påverka räckvidden avsevärt när batterikraften håller på att ebba ut.Så med en elmotorcykel går det oftast bra att krypköra hem även när färddatorn säger att det inte ska gå.
En annan faktor som kan påverka räckvidden är möjligheten att återladda, det vill säga använda elmotorn för att motorbromsa och på så sätt återvinna rörelseenergin till elektrisk ström som faktiskt laddar batteriet. Återladdning är en anledning till att räckvidden blir så mycket längre i stadskörning där man ofta accelererar och bromsar, men kan också ge tillbaka en del av den el som förbrukats när en uppförsbacke blir en nedförsbacke.
Luftmotståndet är det som påverkar en elmotorcykels räckvidd allra mest eftersom luftmotståndet är proportionellt mot tvärsnittsytan och mot kvadraten på hastigheten. Att köra på bakslangen kanske kan vara mer aerodynamiskt, men det är ändå hastigheten som påverkar mest.
Uppmätt förbrukning vid olika hastigheter omräknat till räckvidd. Som synes skiljer det rejält. Man kan även generalisera och säga att man kan komma dubbelt så långt genom att halvera hastigheten när man kör på el.
Yes! Det räckte ända hem med 2 km marginal. Men det var ändå ingen chansning eftersom man kan påverka en elmotorcykels återstående räckvidd rejält genom att anpassa farten.