En dag hände nåt ovanligt i Stockholms hoj-fortbildningsvärld. Nånting som nu är en viktig del i vår fortbildningstrappa
Läs om det i Hasse Säfströms personliga betraktelse.

Det började på Rörken

BMW R1100S var en hoj som marknadsfördes som sporthoj. Plötsligt så började 25- 30 åringar i Uppsala och Stockholmstrakten att intressera sig för den. Lasse Hedlund var nog den förste och han har en stor del i att en föryngring skedde i BMWklubben .
Själv inhandlade jag också en sådan och provade den på Rörken i Uppsala. Där kördes det friskt och där fanns bland annat en kille som kallades Galne Dansken. Namnet kom sig av att han behandlade sin BMW på ett helt galet sätt. Han åkte ifrån japshojarna och släpade knäna i backen.
Så kunde man egentligen inte göra med en BMW om man lyssnade till den allmänna åsikten. (Galne Dansken är numera generalsekreterare i SMC.)

På Rörken blev Bengt Allevad min kompis och vapendragare och vi var eld och lågor. Rörken hade skapat något fantastiskt och här skulle startas något liknande i Södertälje på Tuvängens gokartbana om det gick att ordna.

Eftersom jag var bekant med Björn Ågren som var gokartuthyrare på Tuvängen så var steget inte så långt att fråga honom om inte BMWklubben skulle kunna tänkas få köra MC där på samma sätt som man gjorde på Rörken.
Jovisst blev svaret men några vildhjärnor som skulle förstöra banan ville han inte att vi skulle släppa in.
Nädå svarade vi , BMWklubben är ju ganska balanserad och då han såg oss farbröder så blev han alldeles lugn.
Vi ansågs ju ganska harmlösa och eftersom vi hade Jesper, Svante och Josef med sitt tekniska kunnande och med deras vana från Rörken så kunde vi öppna dörrarna och sätta igång.

Eftersom vi inte visste hur det skulle gå så blev BMWklubbens styrelse garant via dåvarande Distriktsombudet Tord Carlsson som skulle stötta en eventuell förlust. Utan detta så hade vi inte vågat starta.
Galne Dansken (Jesper) med kompisar var snabba att stötta oss och blev de som stod för tekniken då de redan då var SMC-instruktörer vilket Bengt och jag inte var vid den tiden.
Här en samlad bild på oss i inledningsskedet.

Hasse, Bengt, Jesper, Josef och Svante poserar glatt

Vi hade vansinnigt roligt , vi läste böcker, tidskrifter, Janne Leeks och Polisens körövningar, skrev regler och körscheman med mera.
Allt eftersom tiden gick så kom det folk utifrån och ville vara med. Björn som såg att allt gick balanserat till gav sitt samtycke och vi kunde bjuda in deltagare oavsett vilken hoj de åkte på. Ekonomiskt skulle vi inte klarat oss om inte detta blivit möjligt. BMW-folkets intresse ändrades efterhand .

SMC Uppsala stöttade oss med instruktörer och då vi nu hade själva blivit SMC-instruktörer så stöttade vi dom på Rörken och bidrog till deras måndagskörningar.
Idag har många av de gamla BMW-åkarna bytt till japanhojar . De flesta har med tiden blivit instruktörer och lär nu i sin tur ut körteknik och riskmedvetenhet.
En av Bengts och mina drivfjädrar var att försöka få bort buskörning från vägarna och hitta ett bättre sätt att utöva körövningar på. På banan fanns ju en möjlighet att påverka (i synnerhet ungdomar) och på plats kunna vara ett föredöme och att också kunna ha kul och umgås på ett både spännande och otvunget sätt.

Jag menar att BMWklubben gjort ett bra jobb även om styrelsen där inte alltid varit helt övertygad om att banåkning var klubbens rätta element. Dock har Distriktsombudet i Stockholms län, Olle Ahlsen och styrelsens dåvarande säkerhetsansvarige Michael Forhed varit övertygande och haft stor del i att BMWklubbens styrelse inte varit negativ till verksamheten.

Ylva Hesse har skött ekonomin i samförstånd med klubben och även den delen har fungerat otroligt bra.

Slutsummering är att många förtjänar att nämnas vid namn här men Tuvängen kommer att fortsätta att skriva ny historia via SMC Stockholm som nu går in med sina instruktörer för att samverka med oss "gamlingar" vilket vi redan börjat med och som ju känns helt rätt.
Bengt fortsätter som delansvarig för Tuvängen och drar som vanligt ett tungt lass. Själv kommer jag att finnas vid banan men lutar mig annars bakåt och tycker att Tuvängen är i fortsatta trygga händer.

Stort tack till SMC Uppsala och BMWklubben och lycka till ni i den nya skepnaden hos SMC Stockholm skrev
Hasse Säfström i samarbete med Bengt i smällkalla vintern anno 2009.

Fortsättningen på Tuvängen

Vi har haft övningar på Tuvängen gokartbana sedan 2003, då vi startade upp med stöd av bland annat Rörken och BMW klubben.

Tuvängen Ring är en av Sveriges längsta kartbanor med en längd på 903 meter och en nivåskillnad på 6,5 m. Banan asfalterades om sommaren 2003.

Banan har gjorts om under 2011 för att flytta startrakan lite utåt, detta betyder att hårnålen och rakan ligger längre från varandra numera. Även om hastigheterna inte blir så höga är Tuvängen en utmaning. På banan gäller det att känna sin hoj till 100%. Man kan se alla typer av motorcyklar. Både nybörjare och återfallsknuttar/knuttor såväl som våra stammisar är lika välkomna.