2017-års Mälaren Runt kördes den 19:e augusti. Det blev allt från en regnig och blåsig till varm och solig tillställning. Skrolla ner och se bilder evenemanget. Timmarna innan starten i Solna fanns endast ett litet gäng tappra hojåkare, som inte var gjorda av socker, på plats. Regnet stundtals öste ner och vi befarade att det skulle bli ett uselt Mälaren Runt-år, men vi hade fel!
Strax innan startsignalen skulle ljuda hade raksträckan på Ekelundsvägen fylls med massor av motorcyklister. Visserligen inte flera tusentals som det brukar vara, men änså tillräckligt för at den mäktiga känslan infann sig när massan mullrade iväg i en strid ström mot Eskilstuna via gamla vägen över Södertälje.
Redan efter några mil sken solen och vägarna kantades av åskådare som spanade in alla häftiga hojar som rullade förbi.
Officiellt pausstopp var det som vanligt på Motorbanan Gröndal utanför Eskilstuna. Där finns diverse mc-företag, uppvisningar, mat, dryck, m.m. På gokartbanan varvades körning med Extreme Crosskart i olika storlekar och SMC Knix uppvisningskurs. Intill marknadsområdet körde Martin & Lucas häftiga stuntuppvisningar flera gånger under dagen. Smedernas speedwayoval var tyvärr dränkt efter morgonens regn så den planerade div 1 matchen fick ställas in. Även ett par utställare tvingades ställa in sin medverkan i sista sekund.
Officiell målgång var hos MCE, Motorcykelentusiasterna, som har sin klubbkåk utanför Jakobsberg. Där samlades alla härdade hojåkare som pallade med att köra hela varvet. På plats arrangerades diverse trevligheter. Det fanns mat, kalla och varma drycker till försäljning och underhållning med livemusik. I år var även MotoEventGroup, Earclut AB, och Birgenta AB på plats.
Vid klubben fanns utrymme för camping, både natten inför och efter Mälaren Runt.
Självklart höll Strul MCC i Enköping sin traditionella Mälaren Runt-fest. Där bjöds det på musik, mat&dryck och bra drag och skön stämning. Strul har camping på området. Grindarna till Motorgården är som öppna dygnet runt från måndagen innan evenemanget. Utanför grindarna kantades vägen som vanligt av hojar och nyfikna besökare. Som vanligt var banden hemliga. Dels för att det blivit något av ett signum för festen och dels för att det är en hojfest för hojåkare och ingen musikfestival som är öppen för alla.